Vad är lärande? Från teori till praktik

Definition: Vad är lärande?

Forskningen om vad som är lärande är inte entydig. De flesta är dock överens om att lärande är mycket mer än att memorera och återkalla information. Det handlar om en djup och långvarig förståelse och om att relatera ny information till befintliga idéer, begrepp och kunskaper. En definition av lärande som ofta används är:

Lärande är en process som leder till förändring, vilket sker som ett resultat av erfarenhet och ökar potentialen för förbättrad prestation och framtida lärande. Förändringen hos den som befinner sig i en lärandeprocess kan ske på kunskaps-, attityd- eller beteendenivå. Som ett resultat av lärande kommer deltagarna att se begrepp, idéer och/eller världen på ett annorlunda sätt;

Enligt denna definition är de viktigaste lärandeprocesserna eller aktiviteterna följande:

• Välja information.

• Ta in information.

• Bearbeta information.

• Integrera ny information med nuvarande kunskap.

• Etablera en ny konceptuell modell.

• Använda information.

• Ge mening åt information.

Fem vanliga lärteorier 

Att förstå hur människor lär sig är ett viktigt steg för att optimera lärandeprocessen

Att förstå hur människor lär sig är ett viktigt steg för att optimera lärandeprocessen. Sedan början av 1900-talet har forskare funderat över hur den som lär sig tillgodogör sig kunskap och hur man bäst tar itu med olika lärandeutmaningar. Detta har lett till olika lärteorier om de bästa lärandeprocesserna och strategierna. Låt oss ta en titt på de fem mest avgörande lärteorierna:

Behaviorism

Denna traditionella rörelse växte fram i början av 1900-talet. Behaviorismens teori kan i ett nötskal sammanfattas med mottot: "Övning ger färdighet". Med tillräckligt mycket övning och träning bör människor så småningom kunna utföra en specifik handling utan att tänka. Dessutom utgår behavioristerna från att yttre stimuli orsakar förändringar i beteendet, eftersom lärarens roll är att hjälpa deltagarna att bygga upp kunskap och reflektera över sitt lärande samt att använda olika lärstrategier.

Exempel på behaviorism i dagens utbildning

• Ge bonuspoäng för gjorda läxor.

• Bygga upp deltagarnas lärande steg för steg.

Kognitivism

Denna rörelse ersatte den behavioristiska teorin på sextiotalet. Kognitivismen fokuserar mer på hur deltagare bearbetar och memorerar information. Enligt denna teori är den mänskliga hjärnan en "svart låda" som liknar en dator. Sedan denna teori uppstod har termer som arbetsminne, korttidsminne och långtidsminne blivit allmänt kända och studerade.

Kognitivismen förespråkar att information måste bearbetas innan den kan lagras. Den anser också att utbildningsmaterial är bäst anpassat till deltagarens tidigare kunskaper;

Exempel på kognitivism i dagens utbildning

• Aktivt involvera deltagarna i lärandeämnet genom att ställa frågor som får dem att tänka på det.

• Istället för att en timme ägnas åt att vidarebefordra information som en instruktör arbetar deltagarna tillsammans med uppgifter relaterade till ämnet.

Konstruktivism 

Denna teori etablerades på 1980-talet. Enligt den är lärande en social process där kunskap skapas och delas med andra. Ansvaret för lärandet överförs i allt högre grad till deltagarna. Det är viktigt att lära sig i ett sammanhang, så en kraftfull lärmiljö är oumbärlig. När barn ska lära sig om temperatur kan läraren till exempel hänvisa till en termometer, en ugn och/eller årstiderna.

I likhet med kognitivismen hävdar denna teori att lärande är en kunskapsbyggande process. Deltagarna bör därför bygga vidare på befintlig kunskap.

Exempel på konstruktivism i dagens utbildning

Instruktören presenterar ett problem, t.ex. att mäta längden på den kinesiska muren. Instruktören introducerar inte omedelbart metoder för att lösa problemet. Istället låter instruktören deltagarna reflektera över problemet och skapa sina egna mätmetoder.

Konstruktionism

Även denna teori etablerades på 1980-talet. Den ser på kunskapsuppbyggnad på ett mycket bokstavligt sätt. Den betonar ett förhållningssätt som går ut på att "lära sig genom att göra och lära sig att göra". Denna rörelse stimulerar kreativitet, samarbete och experimenterande.

Exempel på konstruktionism i dagens utbildning

Deltagarna arbetar med ett projekt tillsammans, till exempel att skapa en köksträdgård. Samtidigt som de själva planterar fröna lär de sig mer om naturen. 

Konnektivism

Lärarens roll blir mer att ge vägledning och feedback än att aktivt förmedla ny kunskap

Detta är den senaste teorin, som etablerades 2004. Den här teorin passar in i den digitala era vi lever i. Konnektivismens centrala aspekt är metaforen om ett nätverk med noder och anslutningar. Deltagarna kan skapa sitt eget lärandenätverk. I sitt sökande efter information kommer deltagarna att besöka informativa webbplatser, läsa böcker och använda andra källor. Lärarens roll kommer att vara mer att ge vägledning och feedback än att aktivt förmedla ny kunskap;

Konnektivismens anhängare ser denna teori som ett komplement till befintliga teorier.

Exempel på konnektivism i dagens utbildning

• Konnektivismen är främst synlig utanför en skolsituation. Deltagarna använder digitala resurser och läraren lär dem att kritiskt granska information på nätet.

Hur man hanterar olika lärstilar 

Precis som det är viktigt att förstå olika lärteorier för att kunna utforma ditt utbildningsprogram, måste du också förstå människors olika lärstilar. Det är åtminstone vad majoriteten av lärarna tycker. 89 % av lärarna anser att man bör anpassa undervisningen till den lärstil som deltagaren föredrar. Man kan tro att det skulle vara något som är bra, men det finns inga övertygande vetenskapliga bevis för att matchande undervisning förbättrar lärandet.

En ofta använd distinktion mellan lärstilar är VARK-modellen. Enligt VARK-modellen identifieras de som lär sig utifrån om de har en preferens för:

• Visuellt lärande (bilder, filmer, diagram)

• Auditoriskt lärande (musik, diskussioner, föreläsningar)

• Läsning och skrivning (göra listor, läsa läroböcker, anteckna)

• Kinestetiskt lärande (rörelse, experiment, praktiska aktiviteter)

Även om ett ramverk som VARK är tilltalande - relativt enkelt att konceptualisera och snabbt att utvärdera - så använder alla människor olika lärandesätt på olika sätt. Hjärnan bearbetar information på mycket komplexa och nyanserade sätt som inte kan generaliseras så enkelt. Så om du utformar ditt utbildningsmaterial efter en specifik lärstil kommer dina deltagare sannolikt att missa lärandemöjligheter. Istället vore det bättre med ett generellt tillvägagångssätt. Men då måste ditt program vara starkt så att behovet av individanpassning försvinner. I det här avseendet betyder starkt att:

• Den som lär sig känner sig involverad.

• Innehållet representeras på flera sätt.

• Det stimulerar handling och uttryck från den som lär sig.

Universal Design for Learning är en metod som stödjer detta sätt att tänka. Den syftar till att tillgodose behoven hos alla deltagare i ett traditionellt klassrum eller i en lärmiljö online.

Vilka konsekvenser får detta för utbildningen? 

Lärteorier kan framför allt påverka utformningen av din utbildning och dina lektioner. Teorin ligger till grund för läroplanen, även om du kanske inte ens är medveten om det. Tycker du att upprepning av fakta är viktigt för att lära sig? Eller ser du dig själv mer som en facilitator än som en instruktör? Och föredrar du ett projektbaserat arbetssätt? Medvetet - men som sagt också omedvetet - ser du dessa aspekter återspeglas i din utbildning och i ditt sätt att undervisa.

Och detta har naturligtvis en effekt på dina deltagare. Föreställ dig att du väljer en undervisningsmetod som betonar socialt och visuellt lärande. Dina deltagare kommer senare att känna sig mer bekväma i en arbetsmiljö där samarbete är av största vikt och där videopresentationer förekommer oftare än läsning av tråkigt pappersarbete.

Vilka är faktorerna som påverkar lärande?

Lärteorier är kärnan i utbildning. Men att basera sin utbildning på lärteorier är inte det enda som påverkar hur väl man lär sig. Andra faktorer spelar också in.

Fysiologiska faktorer

Sinnesuppfattning

Om något av sinnena är nedsatt blir det svårare att lära sig. En blind person har till exempel svårare att lära sig än en person utan synnedsättning om han eller hon inte får rätt verktyg.

Fysisk hälsa

Om du inte mår bra fysiskt kan du inte heller lära dig så mycket som du skulle kunna. Ett sunt sinne är bara möjligt i en sund kropp.

Utmattning 

Det hänger ihop med punkt två, fysisk hälsa. Om du är fysiskt eller psykiskt trött kan du inte visa upp den bästa versionen av dig själv. Trötthet kan ha flera orsaker, t.ex. att du är för upptagen, att din kost inte är balanserad eller att du har studerat för länge.

Tid på dygnet

Forskningsstudier har visat att lärande är som mest effektivt mellan kl. 10.00 och 14.00 och mellan kl. 16.00 och 22.00, då hjärnan är som mest mottaglig. Å andra sidan är den minst effektiva lärandetiden mellan kl. 04.00 och 07.00.

Näringslära

Vi ska inte underskatta effekten av näringsrik mat. En hälsosam kost är viktig för effektiv mental aktivitet. Dålig näring har motsatt effekt. Det är känt att alkohol, koffein och nikotin påverkar hjärnan, och du bör vara medveten om hur de påverkar dig.

Ålder

Bevisen är obestridliga: när vi åldras minskar vår hjärnkapacitet. Det är i allmänhet lättare att lära sig i yngre åldrar än i äldre. Den största stagnationen inträffar från 25 års ålder och framåt.

Psykologiska faktorer

Psykisk hälsa

Psykiska spänningar, komplex, konflikter, psykiska störningar och psykiska sjukdomar försvårar lärandet.

Motivation och intresse 

Motivation är nyckeln till lärande. Om du är motiverad att lära dig kan du ta till dig information (samt minnas och tillämpa den senare). Om du saknar motivation kommer kunskaperna och färdigheterna inte att fastna.

Positiv förstärkning

Inget är så beroendeframkallande som framgång. Om du upplever framgång eller får beröm av din lärare eller instruktör ger det dig vingar. Ibland kan det vara tvärtom. Det är bevisat att äldre barn är mer känsliga för tillrättavisningar och klander än vad yngre barn är.

Miljöfaktorer

Arbetsförhållanden 

Rätt belysning, god ventilation, rätt temperatur och luftfuktighet har en positiv inverkan på den mentala effektiviteten. Alla typer av distraktioner påverkar koncentrationsförmågan och därmed lärandet.

Organisatoriskt upplägg

Det organisatoriska upplägget omfattar t.ex. skol- eller träningsschemat. Det ska vara i linje med psykologiska principer och undvika trötthet och tristess. Det skulle alltså vara bra att träna på svåra ämnen vid de bästa lärandetillfällena. En positiv relation mellan instruktören och deltagaren bidrar också till läranderesultatet. Om deltagaren litar på utbildaren och är motiverad kommer detta att återspeglas i läranderesultaten.

Undervisningsmetodik

Presentation

Det är viktigt hur lär-/utbildningsmaterialet presenteras. Det ska se bra ut, vara organiserat och graderat så att det passar deltagarens mentala nivå. Instruktörerna ska leverera det på ett meningsfullt och intressant sätt. Utbildningsmaterialet kan vara antingen offline (i böcker, kursplaner) eller online (i en lärplattform, ett webbinarium eller en onlinepresentation).

Lärande genom att göra och testa i rätt tid 

Repetition och övning är viktigt för lärande. Deltagarna bör uppmuntras att tillämpa det de har lärt sig (genom att göra en examination för att bedöma sin kunskapsnivå) eller att lära sig genom aktiviteter. Det fastnar bättre om du har en personlig erfarenhet av lärmaterialet. Du kan läsa i en bok hur du ska göra hjärt-lungräddning, men att öva på en docka är mycket mer värdefullt.

Hur kan du skapa en effektiv lärandeupplevelse?

Som vi redan har beskrivit är det många faktorer som påverkar lärandet. Som instruktör kan du inte påverka alla faktorer, utan bara en delmängd. Fokusera därför på det du kan påverka.

Lägg tid och kraft på att skapa utmärkt utbildningsmaterial 

Ett känt uttryck är att "man får ut vad man stoppar i sig". Detta gäller inte bara mat utan även kunskap. Ett utmärkt utbildningsmaterial är en förutsättning för goda lärresultat. Men vad är ett utmärkt utbildningsmaterial?

Utmanande, men inte för utmanande 

För att hålla alla fokuserade bör materialet vara lite högre än den aktuella kunskaps- och färdighetsnivån, men inte för högt

Det ska bygga på tidigare kunskaper, men inte vara repetitivt. Nivån på materialet ska vara tillräckligt utmanande, men inte för utmanande. Det är en tunn linje. Om materialet är för lätt känner sig deltagarna inte motiverade och anstränger sig inte. Å andra sidan, om nivån på utbildningen är för hög blir deltagarna omotiverade. För att alla ska hålla sig fokuserade bör materialet ligga lite högre än den aktuella kunskaps- och färdighetsnivån, men inte för högt.

Utseende och känsla 

Det är också viktigt hur ditt material ser ut och känns. Om det är tilltalande för ögat är det också tilltalande för hjärnan. Alla föredrar en bok, ett papper eller ett utbildningsmaterial online med klara färger, bilder (eller videor), tydlig teckenstorlek, avstånd och så vidare, eftersom det är lätt att läsa. Observera att färganvändning i utbildningsmaterial har visat sig spela en viktig roll för att skapa olika känslomässiga reaktioner och fånga deltagarnas uppmärksamhet. Till exempel har varma färger som röd, orange och gul visat sig vara idealiska för att öka deltagarnas uppmärksamhet och stimulera deras aktiva deltagande. Och med en blå bakgrund ökar sannolikheten för att man kommer ihåg den information som förmedlas.

Uppmärksamhetsförmåga 

Slutligen måste du ta hänsyn till dina deltagares uppmärksamhetsspann. De kan inte fokusera hela dagen. Försök därför att lära ut de svåra ämnena när lärandet är som mest effektivt och skapa naturliga pauser under utbildningen. Se till att ditt onlineutbildningsverktyg varnar deltagarna när det är dags att ta en paus eller börja använda ett verktyg som stöder mikrolärande. Enligt många studier har en genomsnittlig vuxen ett maximalt uppmärksamhetsspann på cirka 20 minuter.

Lägg tid och kraft på relationen med dina deltagare

Även om det låter ytligt börjar det med respekt för instruktören. Om människor tycker om dig, litar på dig och du motiverar dem är de villiga att göra det lilla extra. Visa dina deltagare att du är intresserad, lägg tid och kraft på att lära känna dem, stärk deras självkänsla och se till att de inte känner sig som ett nummer utan trygga och lugna. Det kommer att löna sig.

Lägg tid och kraft på att skapa en bra atmosfär på din utbildningsplats

Det börjar med att kontrollera belysningen, god ventilation, rätt temperatur och luftfuktighet. Men du kan också påverka hur du presenterar ditt klassrum. Det ska vara inbjudande men inte distraherande.

Användning av färger 

Användning av gult i klassrummet uppmuntrar deltagarna att vara kreativa

Precis som användningen av färger i undervisningsmaterial har visat sig spela en viktig roll, gör användningen av färger i ett klassrum också det. Grönt är till exempel förknippat med lugn och svart med sorgsenhet. Om du använder gult i klassrummet uppmuntrar du deltagarna att vara kreativa och hjälper dem att behålla uppmärksamheten. Anta att du håller en utbildningsdag om teckning och visuellt tänkande. I så fall kan du använda gula färginslag i miljön där utbildningen hålls. 

LMS

Nuförtiden sker mycket lärande online; du kan ha en positiv inverkan på lärandet genom att välja ett verktyg, som ett LMS, som stöder distraktionsfritt lärande. Frestelserna när man använder en elektronisk enhet är stora. Men om lärverktyget inte lämnar något utrymme för distraktion, har åtminstone ett hinder tagits om hand. Till exempel visar distraktionsfria lärverktyg inte en logotyp i hörnet. Endast läroinnehållet är synligt i varma färger och ett lättläst typsnitt.