Vad är lärande? Från teori till praktik

Vad är definitionen av lärande?

Forskare är oenade kring vad som räknas som lärande. Men de flesta håller med om att lärande är mycket mer än att bara memorera och återkalla information. Det innebär att ha en djupgående och långvarig förståelse av ett ämne, och att integrera ny information med befintliga idéer, koncept och kunskaper. En definition som ofta används är:

"Lärande är en process som leder till förändring, vilket sker som ett resultat av erfarenhet, och ökar potentialen för ökade prestationer och lärande i framtiden. Förändringen i eleven kan ske på kunskaps-, attityd- eller beteendenivå. Som ett resultat av lärande kommer eleverna att se begrepp, idéer och/eller världen annorlunda [1]." 

De viktigaste lärprocesserna eller aktiviteterna i den här definitionen syftar till följande:

• Att välja information
• Att samla information
• Att bearbeta information
• Att integrera ny information med befintlig kunskap
• Att etablera en ny konceptuell modell
• Att använda information
• Att ge mening till information [2]

Fem vanliga inlärningsteorier

Att förstå hur människor lär sig är ett viktigt steg i att optimera inlärningsprocessen

Att förstå hur människor lär sig är ett viktigt steg i att optimera inlärningsprocessen. Sedan början av 1900-talet har forskare funderat över hur elever absorberar kunskap och hur man bäst hanterar olika utmaningar gällande deras inlärning. Detta har gett upphov till olika teorier om de bästa processerna och strategierna för lärande. Låt oss ta en titt på de fem viktigaste inlärningsteorierna:

1. Behaviorism

Denna traditionella rörelse växte fram i början på 1900-talet. I ett nötskal kokar teorin om behaviorismen ner till: "practice makes perfect". Med tillräcklig övning bör en person så småningom kunna utföra en specifik syssla utan att behöva tänka. Dessutom antar behaviorister att externa stimuli orsakar förändringar i beteende. Lärarens roll är att hjälpa eleverna att konstruera kunskaper, reflektera över dessa, samt använda en variation av inlärningsstrategier.

Exempel på behaviorism i dagens utbildning

• Att ge bonuspoäng för gjorda läxor.
• Att bygga upp elevernas lärande steg för steg.

2. Kognitivism

Denna rörelse ersatte teorin om behaviorismen på sextiotalet. Kognitivismen fokuserar mer på hur elever bearbetar och memorerar information. Enligt denna teori är den mänskliga hjärnan en 'svart låda' lik en dator. Sedan kognitivismen uppstod har termer som arbetsminne, korttidsminne och långtidsminne blivit allmänt erkända och studerade.

Kognitivismen förespråkar att lagring av information först kräver att den bearbetas. Dessutom är utbildningsmaterialet bäst anpassat till elevens tidigare kunskaper.

Exempel på kognitivism i dagens utbildning

• Att aktivt involvera elever genom att ställa frågor som får dem att fundera över ämnet.
• Istället för att få en timmes föreläsning arbetar eleverna tillsammans med uppgifter relaterade till ämnet.

3. Konstruktivism 

Denna teori etablerades ca 1980. Enligt konstruktivismen är lärande en social process där kunskap skapas och delas med andra. Ansvaret för lärandet överförs i allt högre grad till eleverna. Det är viktigt att lära sig inom ett sammanhang, så en kraftfull lärmiljö är oumbärlig. När barn lär sig om t.ex. temperaturen, kan en lärare hänvisa till en termometer, en ugn och/eller årstiderna.

Liksom kognitivismen hävdar denna teori att lärande är en process av att konstruera kunskap. Eleverna bör alltså bygga vidare på befintliga kunskaper.

Exempel på konstruktivism i dagens utbildning

• Läraren presenterar ett problem, t.ex. hur man mäter längden på Kinesiska muren. Läraren introducerar inte omedelbart metoder för att lösa problemet, istället tillåts eleverna reflektera över problemet och skapa sina egna metoder för att mäta.

4. Konstruktionism

Denna teori etablerades också på åttiotalet. Den tolkar 'konstruktion av kunskap' bokstavligt. Konstruktionismen förespråkar tillvägagångssättet 'learning by making, and learning to make'. Konstruktionismen stimulerar kreativitet, samarbetsförmåga och experimenterande.

Exempel på konstruktivism i dagens utbildning

Eleverna arbetar på ett projekt tillsammans, t.ex. att skapa en köksträdgård. När de planterar fröna lär de sig mer om naturen.

5. Konnektivism

Konnektivismen är den senaste teorin som fastställdes 2004. Den är anpassad till den digitala era som vi lever i. Den centrala aspekten av konnektivismen är metaforen av ett nätverk med noder och kopplingar. Elever kan skapa sina nätverk för lärande. När de söker efter information kommer de att besöka informativa webbplatser, läsa böcker och använda andra källor. Lärarens roll blir att ge vägledning och återkoppling snarare än att aktivt lära eleverna nya kunskaper.

Anhängare till konnektivismen ser denna teori som ett komplement till befintliga teorier.

Exempel på konnektivism i dagens utbildning

• Konnektivismen är främst synlig utanför skolsituationer. Eleverna använder digitala resurser, medan lärare lär ut hur de ska granska information på nätet kritiskt.

Hur man hanterar olika inlärningsstilar

Det finns inga övertygande vetenskapliga bevis för att matchande undervisning förbättrar inlärningen

Det är viktigt att förstå både hur inlärningsteorier, och människors olika inlärningsstilar fungerar, för att kunna forma din utbildning. Det är åtminstone vad majoriteten av utbildare tycker. 89% av lärare tror på att matcha undervisning med elevens inlärningsstil. Man skulle kunna tro att detta är positivt, men det finns ändå inga övertygande vetenskapliga bevis för att matchande undervisning förbättrar inlärningen [3].

VARK-modellen används ofta för att visa skillnaden mellan inlärningsstilar. Enligt VARK-modellen identifieras eleverna utifrån sina preferenser för:

• Visuell inlärning (bilder, filmer, diagram)
• Auditiv inlärning (musik, diskussioner, föreläsningar)
• Att läsa och skriva (att göra listor, läsa textböcker, ta anteckningar)
• Kinestetisk inlärning (rörelse, experiment, praktiska aktiviteter)

VARK må vara ett tilltalande ramverk — relativt lätt att konceptualisera och bedöma — men alla engagerar sig med inlärningsmetoder på olika sätt. Hjärnan bearbetar information på komplexa och nyanserade sätt som inte kan generaliseras så enkelt. Så, om du formar ditt utbildningsmaterial till en specifik inlärningsstil är det troligt att dina elever missar inlärningsmöjligheter. Istället skulle en allmän strategi fungera bättre. Men då behöver ditt utbildningsprogram vara starkt, så att behovet av personanpassning försvinner. Ett starkt utbildningsprogram innebär att:

• Eleven känner sig delaktig.
• Innehållet representeras på flera sätt.
• Det motiverar eleven att handla och komma till uttryck.

Universal Design for Learning är ett tillvägagångssätt som stöder detta sätt att tänka. Målet är att möta varje elevs behov i ett traditionellt klassrum eller i en online lärmiljö.

Vad är konsekvenserna för utbildningen?

Inlärningsteorier kan i synnerhet avgöra hur du utformar din undervisning och dina lektioner. Teorin är grunden till läroplanen, även om du kanske inte är medveten om det. Tycker du att det är viktigt att upprepa fakta för att lära sig? Eller ser du dig själv mer som en facilitator än en utbildare? Och föredrar du ett projektbaserat tillvägagångssätt? Dessa aspekter återspeglas både medvetet och omedvetet i din utbildning och sättet som du undervisar på.

Det här påverkar såklart dina elever. Tänk dig att du väljer en undervisningsmetod som fokuserar på social och visuell inlärning. Dina studenter kommer senare att känna sig mer bekväma i arbetsmiljöer där samarbete är viktigt, och där videopresentationer förekommer oftare än att läsa pappersarbete.

Vilka faktorer påverkar inlärningen?

Inlärningsteori är centralt i utbildning. Men det finns andra faktorer än att basera din utbildning på inlärningsteorier, som påverkar hur väl någon lär sig.

Fysiologiska faktorer [4]

1. Sinnesuppfattning

Nedsättning i något av sinnena försvårar inlärningen. En blind person har t.ex. svårare att lära sig än en person utan synnedsättning, såvida inte den blinda personen får rätt verktyg.

2. Fysisk hälsa

Om du inte mår bra fysiskt är du inte i stånd att lära dig så bra som du kan. Ett sunt sinne är endast möjligt i en sund kropp.

3. Utmattning

Utmattning hänger samman med punkt två. Om du är fysiskt eller mentalt trött kan du inte prestera på topp. Trötthet kan ha flera orsaker, t.ex. att du har för mycket att göra, din kost är obalanserad, eller att du har studerat för länge.

4. Tidpunkt

Studier visar att inlärning är mest effektivt mellan 10:00 och 14:00, samt mellan 16:00 och 22:00

Studier visar att inlärning är mest effektivt mellan 10:00 till 14:00, samt mellan 16:00 till 22:00. Det är då som hjärnan är mest mottaglig. Den minst effektiva tiden för inlärning är mellan 04:00 och 07:00 [5].

5. Kost

Effekten av näringsrik mat bör inte underskattas. En hälsosam kost är essentiell för att kunna utföra effektiv mental aktivitet. En dålig kost har motsatt effekt. Alkohol, koffein och nikotin är kända för att påverka hjärnan, och du bör vara medveten om hur de påverkar dig.

6. Ålder

Bevisen är obestridliga: när vi åldras minskar vår hjärnkapacitet. Det är i allmänhet lättare att lära sig i yngre ålder än i äldre. Den största stagnationen börjar efter 25 års ålder.

Psykologiska faktorer

1. Psykisk hälsa

Psykisk stress, psykologiska komplex, konflikter, samt psykiska och mentala sjukdomar hindrar inlärning.

2. Motivation och intresse

Motivation är väsentligt för lärande. Om du är motiverad till att lära dig kan du absorbera information (och återkalla och tillämpa den senare). Om du saknar motivation kommer kunskapen och färdigheterna inte att fastna.

3. Positiv förstärkning

Ingenting är lika beroendeframkallande som framgång. Att uppleva känslan av framgång eller få gott beröm från din lärare eller utbildare kan höja din motivation avsevärt. Ibland kan det fungera tvärtom. Det finns belägg för att äldre barn är känsligare för tillrättavisning och skuldbeläggning än yngre barn.

Miljöfaktorer

1. Arbetsvillkor 

Bra belysning, god ventilation, rätt temperatur och luftfuktighet påverkar alla den mentala effektiviteten. Distraktioner av alla slag påverkar koncentrationsförmågan och därmed inlärningens effektivitet.

2. Organisationsupplägg

Det organisatoriska upplägget är t.ex. skol- eller utbildningsschemat. Det bör överensstämma med psykologiska principer. Det bör undvika trötthet och tristess. Så det skulle vara bra att utbilda svåra ämnen vid de bästa inlärningstiderna. Dessutom bidrar en positiv relation mellan utbildare och student till läranderesultatet. Om studenten litar på utbildaren och är motiverad kommer detta att återspeglas i resultaten.

Undervisningsmetod

1. Presentation 

Sättet som utbildningsmaterialet presenteras är väsentligt

Sättet som utbildningsmaterialet presenteras är väsentligt. Det ska vara snyggt, organiserat och anpassat till elevens mentala nivå. Utbildare behöver framföra materialet på ett meningsfullt och intressant sätt. Utbildningsmaterialet kan antingen vara offline (i böcker, en kursplan) eller online (i ett LMS, webbseminarium eller en online-presentation).

2. Learning by doing och timely testing 

Repetition och övning är viktiga för inlärning. Studenterna bör uppmuntras till att tillämpa det som de har lärt sig, t.ex. genom att göra ett prov för att bedöma sina kunskapsnivåer. De kan också lära sig genom aktivitet. Kunskapen fastnar bättre om man får en personlig erfarenhet av inlärningsmaterialet. Du kan läsa om hur man utför hjärt- och lungräddning från en bok, men att öva på en docka är mycket mer värdefullt.

Hur kan du tillhandahålla en effektiv lärupplevelse?

Inlärningen påverkas av många faktorer. Som utbildare har du inte inflytande över alla faktorer, bara vissa. Fokusera på det som du kan påverka.

Lägg tid och möda på att skapa utmärkt utbildningsmaterial

Utfallet baseras på hur mycket arbete du lägger in. Detta gäller även för kunskap. Utmärkt utbildningsmaterial är en förutsättning för bra läranderesultat. Men vad är utmärkt utbildningsmaterial?

Utmanande, men inte för utmanande

Utbildningen bör bygga på förkunskaper, men inte vara repetitiv. Nivån på materialet bör vara utmanande nog, men inte alltför utmanande. Det är en fin linje. Om materialet är för enkelt tappar eleverna motivationen och anstränger sig inte. Å andra sidan, om utbildningsnivån är för hög kan eleverna tappa motivationen av det. För att hålla alla fokuserade bör materialet vara lite svårare än deras befintliga kunskaps- och kompetensnivåer, men inte för svårt.

Utseende och känsla

Utseendet på ditt utbildningsmaterial är viktigt. Om det är tilltalande för ögat är det också tilltalande för hjärnan. De flesta föredrar böcker, papper, eller digitalt utbildningsmaterial med ljusa färger, bilder (eller videor), tydliga teckensnitt (storlek), gott med radavstånd osv., eftersom det är lättare att läsa. Observera att färger i utbildningsmaterialet har visat sig spela en viktig roll för att skapa olika känslomässiga reaktioner och fånga elevernas uppmärksamhet. Varma färger som röd, orange och gul är ideala för att öka elevers uppmärksamhet och stimulera aktivt deltagande. Att använda en blå bakgrund ökar dessutom sannolikheten för att informationen fastnar [6].

Du behöver ta hänsyn till dina elevers uppmärksamhetsspann

Uppmärksamhetsspann

Slutligen behöver du ta hänsyn till dina elevers uppmärksamhetsspann. De kan inte fokusera hela dagen. Försök att undervisa de svåra ämnena när inlärningsförmågan är som bäst och förse eleverna med naturliga pauser under utbildningen. Du kan också se till att ditt digitala utbildningsverktyg förvarnar eleverna när det är dags att ta en paus eller börja använda ett annat verktyg som stöder mikrolärande. Flertalet studier visar att en genomsnittlig vuxen person har ett maximalt uppmärksamhetsspann om cirka 20 minuter.

Lägg tid och möda på din relation till dina elever

Även om det låter ytligt börjar det med respekt för utbildaren. Om folk tycker om dig, litar på dig, och du kan motivera dem kommer de att vilja göra det där lilla extra. Visa intresse för dina elever, lägg tid och möda på att lära känna dem, boosta deras självkänsla. Se till att de känner sig trygga och lugna. Det lönar sig.

Lägg tid och möda på att skapa en fantastisk atmosfär på din utbildningsplats

Börja med att kontrollera belysningen, ha god ventilation, rätt temperatur och luftfuktighet. Du kan också påverka hur du presenterar ditt klassrum. Klassrummet bör vara inbjudande men inte distraherande.

Använd färger

Att använda gult i ditt klassrum uppmuntrar dina elever till kreativitet

Färger har visat sig spela en viktig roll i både utbildningsmaterial och klassrum. Grönt är t.ex. förknippat med lugn, och svart är förknippat med sorg. Att använda gult i ditt klassrum uppmuntrar dina elever till kreativitet, och hjälper dig att behålla deras uppmärksamhet. Så, om du ansvarar för en utbildningsdag om att tecka och använda visuellt tänkande kan du använda gult på utbildningsplatsen.

LMS 

Idag sker en stor del av lärande digitalt. Genom att välja ett verktyg, t.ex. ett LMS som stödjer distraktionsfritt lärande, kan du ha en positiv inverkan på lärandeprocessen. När man använder en digital enhet är frestelserna stora. Men om verktyget som du använder inte lämnar något utrymme för distraktioner, har åtminstone ett hinder tagits bort. Digitala verktyg som stöder distraktionsfritt lärande visar t.ex. inga logotyper i skärmhörnet. Bara lärinnehållet är synligt, i varma färger och ett lättläst teckensnitt.

Nu har du lärt dig mer om grunderna till lärande och är välutrustad för att skapa en riktigt bra inlärningsupplevelse! Lycka till!

Läs vidare

1. Ambrose, Susan A. et al. 2010. How Learning Works: Seven Research-Based Principles for Smart Teaching.
2. Dixon, 1994. The Learning Cycle. 
3. Sternberg, R. J. 1994. Thinking Styles: Theory and Assessment at the Interface between Intelligence and Personality.
4. Reid, J. M. (1995). Learning styles in the ESL/EFL classroom.
5. Newton & Salvi, 2020. How Common Is Belief in the Learning Styles Neuromyth, and Does It Matter? A Pragmatic Systematic Review
6. PSB Academy, 2020