Vad är lärande? Från teori till praktik

Vad är definitionen av lärande?

Forskningen om vad som är lärande är inte entydig. De flesta är dock överens om att inlärning är mycket mer än att memorera och återkalla information. Det handlar om djup och långvarig förståelse och om att relatera ny information till befintliga idéer, begrepp och kunskaper. En definition av lärande som ofta används är:

"Lärande är en process som leder till förändring, som uppstår som ett resultat av erfarenhet och ökar potentialen för förbättrad prestation och framtida lärande. Förändringen hos den lärande kan ske på kunskaps-, attityd- eller beteendenivå. Som ett resultat av inlärning kommer eleverna att se begrepp, idéer och/eller världen på ett annat sätt." 

Enligt denna definition är de viktigaste lärandeprocesserna eller aktiviteterna följande:

• Välja information

• Ta in information

• Bearbeta information

• Integrera ny information med nuvarande kunskap

• Etablera en ny konceptuell modell

• Använda information

• Giva mening åt information

Fem vanliga inlärningsteorier 

Att förstå hur människor lär sig är ett viktigt steg för att optimera inlärningsprocessen

Att förstå hur människor lär sig är ett viktigt steg för att optimera inlärningsprocessen. Sedan början av 1900-talet har forskare funderat över hur elever tillgodogör sig kunskap och hur man bäst tar itu med olika inlärningsutmaningar. Detta har lett till olika inlärningsteorier om de bästa inlärningsprocesserna och strategierna. Låt oss ta en titt på de fem mest avgörande inlärningsteorierna:

Behaviorism

Denna traditionella rörelse växte fram i början av 1900-talet. I ett nötskal kan behaviorismens teori sammanfattas med mottot: "övning ger färdighet". Med tillräckligt mycket övning och träning bör människor så småningom kunna utföra en specifik handling utan att tänka. Dessutom utgår behavioristerna från att yttre stimuli orsakar förändringar i beteendet, eftersom lärarens roll är att hjälpa eleverna att bygga upp kunskap och reflektera över och använda olika inlärningsstrategier.

Exempel på behaviorism i dagens utbildning

• Giv bonuspoäng för gjorda läxor.

• Bygg upp elevernas lärande steg för steg.

Kognitivism

Denna rörelse ersatte den behavioristiska teorin på sextiotalet. Kognitivismen fokuserar mer på hur studenter bearbetar och memorerar information. Enligt denna teori är den mänskliga hjärnan en "svart låda" och liknar en dator. Sedan denna teori uppstod har termer som arbetsminne, korttidsminne och långtidsminne blivit allmänt erkända och studerade.

Kognitivismen förespråkar att lagring av information först kräver bearbetning. Dessutom att utbildningsmaterialet är bäst anpassat till studentens tidigare kunskaper;

Exempel på kognitivism i dagens utbildning

• Aktivt involvera eleverna i inlärningsämnet genom att ställa frågor som får dem att tänka på det.

• Istället för att en timme ägnas åt att vidarebefordra information som en instruktör arbetar eleverna tillsammans med uppgifter relaterade till ämnet.

Konstruktivism 

Denna teori etablerades cirka 1980. Enligt denna teori är lärande en social process där kunskap skapas och delas med andra. Ansvaret för lärandet läggs i allt högre grad på eleverna. Det är viktigt att lära sig i ett sammanhang, så en kraftfull inlärningsmiljö är oumbärlig. När barn ska lära sig om temperatur kan läraren till exempel hänvisa till en termometer, en ugn och/eller årstiderna.

I likhet med kognitivismteorin hävdar denna teori att lärande är en kunskapsbyggande process. Eleverna bör därför bygga vidare på befintlig kunskap.

Exempel på konstruktivism i dagens utbildning

• Instruktören presenterar ett problem, till exempel att mäta längden på den kinesiska muren. Instruktören introducerar inte omedelbart metoder för att lösa problemet. Istället låter instruktören sina elever reflektera över problemet och skapa sina egna mätmetoder.

Konstruktionism

Även denna teori etablerades på åttiotalet. Den ser på kunskapsuppbyggnad på ett mycket bokstavligt sätt. Den betonar ett förhållningssätt som går ut på att "lära sig genom att göra och lära sig att göra". Denna rörelse stimulerar kreativitet, samarbete och experimenterande.

Exempel på konstruktionism i dagens utbildning

Eleverna arbetar med ett projekt tillsammans, till exempel att skapa en köksträdgård. Samtidigt som de själva planterar fröna lär de sig mer om naturen. 

Konnektivism

Lärarens roll blir mer att ge vägledning och feedback än att aktivt förmedla ny kunskap

Detta är den senaste teorin, etablerad 2004. Den här teorin passar in i den digitala era vi lever i. Den centrala aspekten av konnektivism är metaforen om ett nätverk med noder och anslutningar. Eleverna kan skapa sitt eget lärandenätverk. I sitt sökande efter information kommer eleverna att besöka informativa webbplatser, läsa böcker och använda andra källor. Lärarens roll kommer att vara mer att ge vägledning och feedback än att aktivt förmedla ny kunskap;

Anhängare av connectivism ser denna teori som ett komplement till befintliga teorier.

Exempel på konnektivism i dagens utbildning

• Connectivism är främst synlig utanför en skolsituation. Eleverna använder digitala resurser; läraren lär ut hur de kritiskt ska granska information på nätet.

Hur man hanterar olika inlärningsstilar 

Precis som det är viktigt att förstå olika inlärningsteorier för att kunna utforma ditt utbildningsprogram, måste du också förstå människors olika inlärningsstilar. Åtminstone är det vad majoriteten av lärarna tycker. 89% av lärarna tror på att matcha undervisningen med en students föredragna inlärningsstil. Man skulle kunna tro att det är bra, men det finns ännu inga övertygande vetenskapliga bevis för att matchande undervisning förbättrar inlärningen.

En ofta använd distinktion mellan inlärningsstilar är VARK-modellen. Enligt VARK-modellen identifieras inlärare utifrån om de har en preferens för:

• Visuellt lärande (bilder, filmer, diagram)

• Auditoriskt lärande (musik, diskussioner, föreläsningar)

• Läsning och skrivning (göra listor, läsa läroböcker, anteckna)

• Kinestetiskt lärande (rörelse, experiment, praktiska aktiviteter)

Även om ett ramverk som VARK är tilltalande - relativt enkelt att konceptualisera och snabbt att utvärdera - så använder alla människor olika inlärningssätt på olika sätt. Hjärnan bearbetar information på mycket komplexa och nyanserade sätt som inte kan generaliseras så enkelt. Så om du utformar ditt utbildningsmaterial efter en specifik inlärningsstil kommer dina deltagare sannolikt att missa inlärningsmöjligheter. Istället vore det bättre med ett generellt tillvägagångssätt. Men då måste ditt program vara starkt så att behovet av individanpassning försvinner. I det här avseendet betyder stark att:

• Studenten känner sig delaktig.

• Innehållet representeras på flera sätt.

• Det stimulerar handling och uttryck från studenten.

Universal Design for Learning är en metod som stöder detta sätt att tänka. Den syftar till att tillgodose varje elevs behov i ett traditionellt klassrum eller i en inlärningsmiljö online.

Vilka konsekvenser får detta för utbildningen? 

Inlärningsteorier kan framför allt påverka utformningen av din utbildning och dina lektioner. Teorin ligger till grund för läroplanen, även om du kanske inte ens är medveten om det. Tycker du att upprepning av fakta är viktigt för att lära sig? Eller ser du dig själv mer som en facilitator än som en instruktör? Och föredrar du ett projektbaserat arbetssätt? Medvetet - men som sagt också omedvetet - ser du dessa aspekter återspeglas i din utbildning och i ditt sätt att undervisa.

Och detta påverkar naturligtvis dina elever. Tänk dig att du väljer en undervisningsmetod som betonar social och visuell inlärning. Dina elever kommer senare att känna sig mer bekväma i en arbetsmiljö där samarbete är av största vikt och där videopresentationer förekommer oftare än läsning av torra papper.

Vilka är de faktorer som påverkar inlärning?

Inlärningsteori är kärnan i utbildning. Men att basera sin utbildning på inlärningsteorier är i slutändan inte det enda som påverkar hur väl någon lär sig. Andra faktorer spelar också in.

Fysiologiska faktorer

Känsla-perception

Nedsättning av något av sinnena gör det svårare att lära sig. En blind person har till exempel svårare att lära sig än en person utan synnedsättning om han eller hon inte får rätt verktyg;

Fysisk hälsa

Om du inte mår bra fysiskt har du inte möjlighet att lära dig så mycket som du kan. Ett sunt sinne är bara möjligt i en sund kropp.

Utmattning 

Det hänger ihop med punkt två, fysisk hälsa. Om du är fysiskt eller psykiskt trött kan du inte visa upp den bästa versionen av dig själv. Trötthet kan ha flera orsaker, till exempel att du är för upptagen, att din kost inte är balanserad eller att du har pluggat för länge.

Tid på dygnet

Forskningsstudier har visat att inlärning är mest effektiv mellan kl. 10.00 och 14.00 och mellan kl. 16.00 och 22.00 då hjärnan är som mest mottaglig. Å andra sidan är den minst effektiva inlärningstiden mellan kl. 04.00 och 07.00.

Näringslära

Vi ska inte underskatta effekten av näringsrik mat. En hälsosam kost är ansvarig för effektiv mental aktivitet. Dålig näring har motsatt effekt. Det är känt att alkohol, koffein och nikotin påverkar hjärnan, och du bör vara medveten om hur det påverkar dig.

Ålder

Bevisen är obestridliga: när vi åldras minskar vår hjärnkapacitet. Det är i allmänhet lättare att lära sig i yngre åldrar än i äldre. Från 25 års ålder och framåt sker den största stagnationen.

Psykologiska faktorer

Psykisk hälsa

Psykiska spänningar, komplex, konflikter, psykiska sjukdomar och psykiska sjukdomar försvårar inlärningen.

Motivation och intresse 

Motivation är nyckeln till inlärning. Om du är motiverad att lära dig kan du ta till dig information (och minnas och tillämpa den senare). Om du saknar motivation kommer kunskaperna och färdigheterna inte att fastna.

Positiv förstärkning

Inget är så beroendeframkallande som framgång. Om du upplever framgång eller får beröm av din lärare eller instruktör ger det dig vingar. Ibland kan det fungera tvärtom. Det är bevisat att äldre barn är mer känsliga för tillrättavisningar och klander än vad yngre barn är.

Miljöfaktorer

Arbetsförhållanden 

Rätt belysning, god ventilation, rätt temperatur och luftfuktighet har en positiv inverkan på den mentala effektiviteten. Alla typer av distraktioner påverkar koncentrationsförmågan och därmed inlärningen.

Organisatoriskt upplägg

Det organisatoriska upplägget innebär t.ex. skol- eller träningsschema. Det ska vara i linje med psykologiska principer. Det bör undvika trötthet och tristess. Därför är det bra att träna svåra ämnen vid de bästa inlärningstillfällena. En positiv relation mellan instruktör och elev bidrar också till inlärningsresultatet. Om deltagaren litar på utbildaren och är motiverad kommer detta att återspeglas i inlärningsresultaten.

Metodik för undervisning

Presentation 

Det är viktigt hur inlärnings-/utbildningsmaterialet presenteras. Det ska vara snyggt, organiserat och graderat så att det passar elevens mentala nivå. Instruktörerna ska leverera det på ett meningsfullt och intressant sätt. Utbildningsmaterialet kan vara antingen offline (i böcker, kursplaner) eller online (i ett LMS, webbinarium eller onlinepresentation).

Lära genom att göra och testa i rätt tid 

Repetition och övning är viktigt för inlärning. Studenterna bör uppmuntras att tillämpa det de har lärt sig (genom att göra ettexamen för att bedöma sin kunskapsnivå) eller att lära sig genom aktivitet. Det fastnar bättre om du har en personlig erfarenhet av inlärningsmaterialet. Du kan läsa i en bok hur du ska göra hjärt-lungräddning, men att öva på en docka är mycket mer värdefullt.

Hur kan du skapa en effektiv inlärningsupplevelse?

Som vi redan har beskrivit är det många faktorer som påverkar inlärningen. Som instruktör kan du inte påverka alla faktorer, utan bara en delmängd. Fokusera därför på det du kan påverka.

Lägg tid och kraft på att skapa utmärkt utbildningsmaterial 

Ett känt uttryck är att "man får ut vad man stoppar i sig". Detta gäller inte bara mat utan även kunskap. Ett utmärkt utbildningsmaterial är en förutsättning för bra inlärningsresultat. Men vad är ett utmärkt utbildningsmaterial?

Utmanande, men inte för utmanande 

För att hålla alla fokuserade bör materialet vara lite högre än den aktuella kunskaps- och färdighetsnivån, men inte för högt

Det ska bygga på tidigare kunskaper, men inte vara repetitivt. Nivån på materialet ska vara tillräckligt utmanande, men inte för utmanande. Det är en tunn linje. Om materialet är för lätt känner sig dina elever inte motiverade och anstränger sig inte. Om nivån på utbildningen å andra sidan är för hög blir eleverna omotiverade. För att alla ska hålla sig fokuserade bör materialet ligga lite högre än den aktuella kunskaps- och färdighetsnivån, men inte för högt. 

Utseende och känsla 

Det är också viktigt hur ditt material ser ut och känns. Om det är tilltalande för ögat är det också tilltalande för hjärnan. Alla föredrar en bok, ett papper eller ett utbildningsmaterial online med klara färger, bilder (eller videor), tydlig teckenstorlek, avstånd och så vidare, eftersom det är lätt att läsa. Observera att färganvändning i utbildningsmaterial har visat sig spela en viktig roll för att skapa olika känslomässiga reaktioner och fånga elevernas uppmärksamhet. Till exempel har varma färger som rött, orange och gult visat sig vara idealiska för att öka elevernas uppmärksamhet och stimulera deras aktiva deltagande. Och med en blå bakgrund ökar sannolikheten för att man kommer ihåg den information som förmedlas.

Uppmärksamhetsförmåga 

Slutligen måste du ta hänsyn till dina elevers uppmärksamhetsspann. De kan inte fokusera hela dagen. Försök därför att undervisa i de svåra ämnena när inlärningen är som mest effektiv och skapa naturliga pauser under utbildningen. Eller se till att ditt onlineutbildningsverktyg varnar eleverna när det är dags att ta en paus eller börja använda ett verktyg som stöder mikrolärande. Enligt många studier har en genomsnittlig vuxen ett maximalt uppmärksamhetsspann på cirka 20 minuter;

Lägg tid och kraft på din relation med dina elever 

Även om det låter ytligt börjar det med respekt för instruktören. Om människor tycker om dig, litar på dig och du motiverar dem är de villiga att göra det lilla extra. Visa dina elever ditt intresse, lägg tid och kraft på att lära känna dem, öka deras självkänsla och se till att de inte känner sig som ett nummer utan trygga och lugna. Det kommer att löna sig.

Lägg tid och kraft på att skapa en bra atmosfär på din träningsplats

Det börjar med att kontrollera belysningen, god ventilation, rätt temperatur och luftfuktighet. Men du kan också påverka hur du presenterar ditt klassrum. Det ska vara inbjudande men inte distraherande.

Färganvändning 

Använd gult i klassrummet för att uppmuntra eleverna att vara kreativa

Precis som användningen av färger i undervisningsmaterial har visat sig spela en viktig roll, har färganvändningen i ett klassrum också gjort det. Grönt är till exempel förknippat med lugn och svart med sorgsenhet. Om du använder gult i klassrummet uppmuntrar du eleverna att vara kreativa och hjälper dig att behålla deras uppmärksamhet. Anta att du har en utbildningsdag om teckning och visuellt tänkande. I så fall kan du lägga till gula accenter på din utbildningsplats. 

LMS ;

Nuförtiden sker mycket lärande online; du kan ha en positiv inverkan på lärandet genom att välja ett verktyg, som ett LMS, som stöder distraktionsfritt lärande. När du använder en elektronisk enhet är frestelserna stora. Men om inlärningsverktyget inte lämnar något utrymme för distraktion har åtminstone ett hinder tagits om hand. Distraktionsfria lärverktyg visar till exempel inte en logotyp i hörnet. Endast utbildningsinnehållet är synligt i varma färger och med ett lättläst typsnitt.

Nu när du vet mer om grunderna för inlärning är du väl rustad för att skapa världens bästa inlärningsupplevelse! Vi önskar dig lycka till!